Historien bakom

Hur började allt? När startade Classic Car Week?

Huvudintresset för våra gäster och funktionärer under vecka 31, bilen, är lika gammal som turismen i Rättvik. Vid förra sekelskiftet uppfördes en rad stora turisthotell i denna rätta vik av Siljan. Huvudorsaken var förstås framdragandet av Gefle-Dala Jernväg men de stora hotellen drog tidigt hit herrskapsturister i exklusiva fordon med livréklädda chaufförer. Denna åsyn var något nytt för de självständiga dalkarlarna och kullorna runt viken med de räta stränderna.

Ekar och adel går ju som alla vet inte norr om Dalälven. Samtidigt föddes en ny näring i bygden. Besöksnäringen. Ur denna näringsrika mylla är våra funktionärer sprungna. Våra rödklädda medarbetare förbereder sig hela året och ser med glädje fram emot att ta hand om våra gäster under vecka 31.

Det finns en koppling mellan Rättvik som turistort och det genuina bilintresset i bygden. Tidigt inspirerades man av dessa vackra farkoster som kom på besök och Rättvikskarlarna vågade bryta mot jantelagen och sticka ut i en tvåpastellfärgad bakelselik skapelse från Detroit. Droskägarna i Rättvik ville inte vara sämre och det påstås att Rättviks taxistation i början av 50-talet utsågs till den station i landet som hade den finaste vagnparken. Dodge, Ford, Chevrolet och Plymouth. Detta smittade i sin tur av sig på den s.k. bilburna ungdomen.

Rättviksgrabbarna hade länets skarpaste fordon. I tre decennier har dessa numera grånade män träffats regelbundet en gång i månaden för att äta ärtsoppa och titta på varandras bilbilder. Vi befinner oss i Sveriges Californien. Precis som i Silicon Valley dras människor med samma intresse till varandra. Det gemensamma intresset är motorhistoria. En ärtsoppekväll för 16 år sedan föddes Classic Car Week.

Intresset för gamla bilar, motorcyklar, mopeder och traktorer har blivit en folkrörelse som vuxit kontinuerligt de senaste tjugo åren. Man ska inte tolka den här vurmen för gamla fordon som enbart mekarglädje utan som en del av det utbredda historieintresset. Paralleller har dragits med förra sekelskiftets svärmeri för bondesamhällets föremål och kultur.

Nu när det traditionella industrisamhället ersätts av något annat behöver människor hitta saker att hålla fast vid. I denna nostalgi finns även ett nyskapande i färg, form och musik ofta av ungdomar som inte var med när det begav sig.